14
Jul
08

ich vermisse dich, Berlin

för snart 4 år sedan spenderade jag några månader i Berlin och idag gör det ont i kroppen av något som liknar saknad när jag tänker tillbaka. jag vill tillbaka. jag har glömt så mycket av det gamla språket och kulturen och folket och dofter men jag minns allt med värme. vad traumatiskt det kan vara att fästa sig så vid fjärran platser. människan är nog inte skapt för att knyta an till så många olika ställen likt vi kan göra idag när världen blivit så liten. när man inte ens tycker sig ha tid att besöka farmor utanför ludvika, hur ska man då kunna hålla liv i alla relationer man skapar till platser och människor över hela vår jord? det vore ju väldigt förenklat att födas i en by, växa upp med röda stugor och hästen, gifta sig och mjölka kor hela livet och that’s it. jag älskar att resa men det pirrar även i kroppen nu när jag på måndagseftermiddagen käkar jordgubbar på balkongen och lyssnar på sommarprataren Åsa Nilsonne. måste lära mig att uppskatta de enkla men härliga i livet istället för att hela tiden längta till nästa äventyr. det är en stressfaktor att fundera mycket på vad man skulle kunna göra. även om man väljer bort en musikkväll vid Siljan framför TV-kväll med sig själv så är det fortfarande en stressfaktor att ha fått lov att välja bort. och det eviga, tjatiga, malande tankarna om att ”åh, vad det är fint väder! nu borde vi vara ute!”

berlin då. vill inte släppa tanken på att jag någon gång inom snar framtid kommer prioritera en resa dit. det handlar ju om det, vad jag själv väljer och prioriterar.

åsa nilsonne psykiater talade idag om hur människor inom olika kulturer och folkgrupper behandlat albinos. i afrika har albinos i regel ansetts vara oönskade och många är det små nyfödda albinobabys som lagts ut i naturen som hyena-mat. medan albinos i sydamerika istället ansetts vara sociala, roliga och ansedda människor. detta blir enligt nilsonne en självuppfyllande profetia. de barn som växer upp i omgivning av folk som förväntar sig ett fantastiskt lustigt och härligt barn blir i regel även sociala och charmiga medan de stackars överlevande men icke omtyckta albinos i afrika aldrig socialiseras till samma positiva personlighetsdrag. detta styrker mitt resonemang om att kvinnor (inklusvia jag själv) ofta gärna klär sig i rosa och ser dammråttor snabbare än män då de styrts in till dessa egenskaper genom samhällets förväntan under uppväxten.

P.S om att googla ordet könsskillnad på tyska. vem vet vad det heter på tyska? testade det ihoppusslade ordet genusverschiedenheiten och fick faktiskt 8 träffar. verschiedenheten dem Genus eller verschiedenheten von Genus verkar tydligen dock mer korrekt. men det går att tyska sig fram ganska lätt D.S

Annonser

0 Responses to “ich vermisse dich, Berlin”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: