12
Jan
08

Gå ner 3 kilo på 1 timme!!

Det kändes gammalt på något vis, lite ålderdomligt och sterilt. Har ju sommarjobbat på sjukhem för äldre och dessa lokaler påminde mig om de svaga åldringarna som jag själv tagit hand om. Men jag var ju frisk, så när som på en vattencysta i magen. Kände mig kry bortsett från magen som putade ut lite onaturligt.

Satt i det opersonliga väntrummet och läste skvallertidningar. Allt var inbäddat i kvinnlig fägring. Skvallertidningarna, ”Operah Winfrey” på TV:n, förtroliga samtal sjuksystrar och patienter emellena medan jag satt där och väntade på vad som hända skulle. Men det var trivsamt på kvinnokliniken. Finns det någon mansklinik?

Hon visade mitt rum som jag skulle dela med tre andra kvinnor, tre pensionärer som skulle visa sig vara riktigt trevliga, i alla fall två av dom, och väldigt roliga, i alla fall en av dom. Ja, trevligt hade vi. Åt och drack under eftermiddagen eftersom nästkommande dag var lika med fasta för oss alla tre. Vi läste, småpratade och vädrade tankar om kommande operationer. Trevligt faktiskt. Alla vi tre gladde oss åt att ingen disk fanns här för att av oss bli diskad, ingen förväntade sig att vi skulle lyfta minsta finger och tvätten la vi i någon annans tvättkorg. Men jag sov inte många timmar under natten. Tanten mitt emot talade i sömnen på danska och tanten snett mitt emot hon hade sin snarkmaskin på som inte var särskilt tyst den heller. Damen brevid mig låg nog vaken precis som jag och vände och vred och pustade och titta på klockan.

När operationsdagen väl var kommen togs det tempen och dropp fick vi istället för frukost. Magen kurrade missnöjt men vande sig efter ett par tre timmar. Hon till höger rullade iväg först. Själv fick jag vänta till långt in på eftermiddagen innan det var dags för operation. Rullades iväg sängliggande vilket kändes konstigt för det var ju inga fel på mig. Men det hörde väl till rutinerna. In kom jag i ett stoooort rum där min snarkmaskinrumskamrat låg och plirade på mig med lite groggy framtoning. Hennes operation var avklarad den också och hon såg ju ut att ha klarat sig bra. Hon såg inte ut att lida av baksmälla ens, det såg snarare ut som en mysig salongsberusning blandat med en liten sjukhustupplur.

Cityakutliknande gröna människor skyndade runt i rummen och jag fick åka in till operationssalen. Tackade den som bestämmer här i världen för att jag slapp vara vaken när dom skulle sätta in katetern! Usch alltså, föra in något i urinröret det vill man ju inte gärna vara med om. Jag var nog lite lurig efter den avslappnande lilla drycken jag fått. Pratade på med systrarna medan dom försedde mig med diverse prylar, bytte täcke och lät mig krypa över till en ny säng. Mycket pyssel var det. Dom frågade om jag studerade något vårdämne eftersom jag hade så mycket frågor. Men nej, nej. Inte då. Sen sov jag. Dunk. Efteråt fick jag höra att det var som att söva en häst. Så mycket narkosmedel hade jag behövt.

När jag vaknade vill jag lägga mig på sidan och tacka för det när man legat på rygg hela dagen. Skrovlig i halsen efter tuben dom satt där. Lite fläskläpp hade jag till och med. Dom är hårdhänta med en medan man sover. Min kära väns mor var med vid mitt uppvaknande, narkossköterska som hon är. Tog ut katetern till min fasa som sedan övergick till lättnad för det var ju inte farligare än att sätta in dropp som jag ju också oroat mig för. Jag sov som en törnrosa i tre fyra timmar innan dom skjutsade upp mig till avdelningen igen.

Jag sov några timmar till men vaknade vid midnatt av att blåsan tryckte på. Ve och fasa. Hur skall jag kunna komma upp på benen? Nej, det gick ju inte. Men sköterskan berömde mig för att jag lyckats komma upp på benen och kissat i ett bäcken bredvid sängen. Det var tydligen väldigt bra gjort. Så bra att jag fick åka hem kommande eftermiddag. Landstinget sparar in på oss som klarar oss själva. Annars hade jag kunnat få stanna och blivit ompysslad ett par dagar till. Det kan jag säga att man blir otroligt väl omhändertagen. Sprutor, stick, kateter, dropp och röntgendrycker är sådant man får stå ut med. Betala med. Ja, all heder åt dessa sjuksköterskor.

Nu är jag hemma och vattencystan är borta. Spännande dagar på lasarettet. Lite som att vara på semester tack vare mina härliga rumskompisar.

Men ibland var det ju faktiskt jobbigt och hårt. Stackars dom som far in och ut på sjukhus lika ofta som jag själv byter strumpor. Rent psykiskt skulle det vara tufft att ladda om för ännu en operation om det skulle behövas. Jag är glad att det är över. Nu såhär ett par dagar efteråt känns det fortfarande som att magen ska spricka upp igen när jag nyser eller reser mig upp. Har ständig magknip och känner mig varken hungrig eller mätt. Men 4 kilo lättare och en betydligt slankare midja tackar och bockar jag för. Här nedan kan ni beskåda det lilla underverk som jag burit på och låtit växa i mig de senaste månaderna.

                                                  Uppfläkt cysta                  3 liter var den på

3 liter rymde denna cysta. Som en bag-in-box sa läkaren.

Annonser

8 Responses to “Gå ner 3 kilo på 1 timme!!”


  1. 1 Mikaela
    januari 12, 2008 kl. 2:56 e m

    ”Som en bag-in-box”, säger farsgubben där han står skrattades bakom min axel. Hualigen säger jag och blir lite lätt illamåendes inombords, samtidigt som nyfikenheten kickar igång rejält.
    Det är inte den lilla blåsan du har kånkat omkring på, det må jag säga. Skönt att du äntligen blivit av med den, inte direkt något att hänga in i garderoben bland de andra.
    Jag kommer med kärlek och vetelängd. Vi ses ikväll!

  2. 2 E
    januari 12, 2008 kl. 6:33 e m

    …jösses…!
    Gu va skönt att den är borta!!

  3. 3 MS
    januari 12, 2008 kl. 8:47 e m

    Skönt att allt gick bra på hospitalet.
    Psst… den ser ut som en pruttkudde!
    Take care!

  4. 4 Marcus
    januari 13, 2008 kl. 12:12 f m

    den är ÄCKLIG jennie! ta bort=P

  5. 5 Tina
    maj 4, 2011 kl. 6:55 e m

    Vad skönt att det gick bra.
    Men, Hur upptäckte du denna cysta?

    • 6 jenniebee
      maj 4, 2011 kl. 9:43 e m

      Mycket skönt att den stora magen gick att operera bort! En sådan vattenboll i magen som bara växer går inte att missa. Fast det kan säkert ta månader, år innan den blir så stor att man faktiskt söker sjukvård.

  6. 7 Tina
    maj 5, 2011 kl. 4:01 e m

    ok, var satt den i buken eller i livmodern. Förlåt mina närgångna frågor. Men har själv en mage som har svällt upp och de har inte hittat orsaken än. Var det genom röntgen som den upptäcktes?

    • 8 jenniebee
      maj 6, 2011 kl. 8:00 f m

      Helt OK att du frågar! Det var därför jag la upp bilderna, för att jag själv saknade information när min cysta upptäcktes. Jag var till Hälsokostbutiken först och köpte fibertabletter för att få igång tarmarna, trodde att jag var laktosintolerant eller så först. Men sen fick ag fick ultraljud hos gyn. Dom trodde ju typ att jag var gravid. gjorde 3 ultraljudsundersökningar till och med 😛 Men först klämde allmänläkaren på magen och kände att något var där. Han var dock först osäker på vad. Var alltså först till vårdcentralen men fick remiss till kvinnokliniken. Hoppas det reder ut sig för dig!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: